Den arbetsgrupp som tillsatts för att bereda lagstiftningen om en avgift för ändrad markanvändning föreslår en avgift på 5 000 euro per hektar om skogen röjs för vilket som helst ändamål, utanför detaljplanläggningsområdet. Syftet med betalningen är att förhindra skogsförstörelse, bevara kolsänkor i skog och minska klimatutsläppen.
Förslaget har misslyckats på många olika sätt. Förslaget är orättvist och berör mest dem som har den svagaste betalningsförmågan, landsbygdsbefolkningen och särskilt aktiva bönder. Den gör åkerröjning omöjlig, höjer priset på åkern och förhindrar åtgärder för effektivare markanvändning. Skogs- och privata vägar blir också dyrare. Det blir svårare att bygga produktionsbyggnader och utveckla verksamheten. För markägare är det viktigt att värna om klimat och natur, men det måste vara ekonomiskt hållbart. Markägaren, på grund av sin ofta svaga förhandlingssituation kommer att i praktiken direkt belastas med denna utgift, vilket inte är acceptabelt. Markägaren tar redan stora samhällskostnader för självförsörjningssäkerhet, miljö, vackert kulturlandskap och kulturbyggnader. Vi kan inte belastas mer!
Regional avgränsning som grund för avgiften är inte logisk. Det spelar ingen roll för klimatet om skogen ligger innanför detaljplanläggningsområdet eller utanför det. Det är viktigare att området förblir i tillväxtskick som en åker och att den inte täcks med asfalt.
Arbetsgruppen har inte övervägt alternativ till avgiften. Möjligheten att kompensera skogsförstörelse med att plantera ny skog på obrukad mark eller öka kolbindningen på annat sätt diskuteras inte. Det knappt nämns att den insamlade avgiften styrs till kolbindningsmarknaden eller ekologisk kompensation. Arbetsgruppens presentation är ensidig och erbjuder inget positivt för markägaren. Förhoppningsvis slopar regeringen snabbt detta förslag och vidtar åtgärder där markägaren ses som en del av lösningen på klimatfrågan och inte problemet.
Sebastian Sohlberg, ordförande, Jordägarnas Förbund
