När myndigheternas karta visade fel – den ena förlorade sin skog, den andra trodde sig ha köpt den

I det här händelseförloppet står inte två markägare mot varandra. Båda har blivit offer för samma registerfel. Den ena förlorade sin skog utan att veta om det. De andra köpte och lät avverka skog i tron om att området hörde till dem.

Ägarna till två grannfastigheter i Kotalahti, Leppävirta, hamnade i en besvärlig administrativ situation. Ägarna till Lahtela märkte i november 2024 att man utfört föryngringsavverkning på cirka en hektar i deras över 100-åriga tallskog.

Ägarna till granngården Kivirinne, Tomi Kankala, Merja Kimmo-Kankala och Akseli Kankala, hade köpt gården 2022 i tron att ifrågavarande område hörde till den fastighet de köpt. I efterhand framkom det att Lantmäteriverkets registerkarta visat gränsen fel vid tidpunkten för köpet. Råmärkena var kända, men gränserna hade dragits via fel märke. Det till Kivirinne felaktigt anslutna, cirka 0,8 hektar stora området utgjorde mer än en tredjedel av fastighetens areal.

Familjen Kankala gjorde en rotförsäljning till ett värde på cirka 18 000 euro och avverkningen genomfördes sommaren 2022. Kankalas har i efterhand uppskattat att det till Kivirinne felaktigt märkta skogsskiftet höjde fastighetsköpets värde med över 80 procent.

Lantmäteriverket bekräftade senare att gränsen märkts ut fel på den digitala fastighetsregisterkartan den 18 januari 2000.

Ur markägarens synvinkel blir ärendet speciellt invecklat genom sättet felet korrigerades. LMV upptäckte felet och registrerade den korrigerade gränsen i september 2024. Ägarna informerades inte om detta i något skede.

När de senare försökte klargöra vem som gjort ändringen, på vilka grunder och i vilket förfarande, var svaret minst sagt märkvärdigt. Lantmäteriverket meddelade att det inte fanns några dokument eller beslut om ändringen där det skulle framkomma vem som gjort det eller på vilka rättsliga grunder. Enligt Lantmäteriverket finns det inte heller någon intern korrespondens om korrigeringen.

LMV:s ståndpunkt är att fastighetsregisterkartan inte juridiskt sett fastställer fastigheternas gränser. Markägaren borde själv kontrollera gränserna från råmärkena i terrängen och från gamla förrättningshandlingar. LMV avslog skadeståndsanspråket i juni 2026.

Tomi Kankala frågar sig:

– För markägaren återstår två grundläggande frågor: Kan man lita på den fastighetsinformation som staten upprätthåller? Varför informeras inte de berörda när ett fel korrigeras?

Servicechef Erno Hartikka vid Lantmäteriverket kommenterar situationen på ett allmänt plan:
– LMV har i sina material över 12 miljoner råmärken och för en fjärdedel av dem är den exakta positionen inte känd. Positionsuppgifterna för dessa korrigeras i samband med lantmäteriförrättningar.

Om förfarandet vid ändring av areal säger Hartikka:

– En fastighets registrerade areal kan, förutom genom en lantmäteriförrättning, även korrigeras genom ett separat skriftligt beslut av fastighetsregisterföraren. Även i ett sådant fall ska fastighetsägaren höras och informeras om beslutet.

Föregående inlägg
Rörflenens återkomst
Nästa inlägg
Fältundersökningar för Östbanan pågår – uppgifterna är fritt tillgängliga