– För många är till och med de mest grundläggande frågorna kring markägande oklara, och det kan vara svårt att hitta korrekt information. Det finns goda möjligheter att dela innehåll om markägande som kan vara både betydelsefullt och rentav ekonomiskt värdefullt, funderar diplomingenjören, lösningsinriktad coachen och someprofilen Aleksi Lumme.
Ämnet är aktuellt även för honom själv, eftersom Lumme genom ett kommande arvskifte snart själv blir skogsägare. I sociala medier har han framför allt diskuterat frågor som berör jakt, men han drar sig inte heller för andra ämnen.
– Jag har provat på många ämnen som på något sätt är utmanande. Förutom jakt har jag bland annat talat om jämställdhet.
Lumme har gjort karriär inom IT-branschen och märkt att de tekniska problemen blev allt färre medan problemen som berodde på människor blev fler. Han började intressera sig för problemens grundorsaker och upptäckte att de ofta handlar om missförstånd och om att människor inte förmår höra och lyssna på varandra. Detta intresse har lett till att Lumme för dialog om många olika, och ofta känsloladdade, ämnen i sociala medier. Dessutom har han bland annat haft en podcast och skrivit en bok om jägarens tankevärld.
Måste markägaren vara aktiv i sociala medier?
Lumme känner väl till både utmaningarna och möjligheterna med sociala medier. Lönar det sig då för en markägare att vara aktiv där?
– Jag har delade känslor kring det. Det lönar sig inte att skapa innehåll bara för skapandets skull, och ingen är skyldig att finnas på sociala medier. Det kan också lätt bli tidskrävande och beroendeframkallande. Å andra sidan finns där också möjligheter. Om man exempelvis vill bedriva verksamhet som kräver att man når ut till människor kan sociala medier vara till stor nytta, sammanfattar han.
Vilket slags innehåll fungerar?
Kanske ett av de enklaste sätten att skapa innehåll som når människor är att berätta något som de faktiskt har nytta av.
– Det lönar sig att börja med de mest grundläggande frågorna. Många stadsbor blir till exempel markägare i samband med generationsskiften, och sådant som känns självklart för en själv är inte nödvändigtvis självklart för andra, säger Lumme.
Även när man skapar innehåll om grundläggande frågor är det viktigt att se till att tonen inte blir nedlåtande. När sådant informativt innehåll görs omsorgsfullt innebär det mindre risker än många andra ämnen som väcker starka reaktioner i sociala medier.
– Innehåll som väcker reaktioner klarar sig bra i sociala medier. Men genom att söka konflikter och provocera skjuter man sig lätt i foten, och reaktionerna blir inte sådana som man själv har någon nytta av. Att ständigt debattera är också utmattande, förklarar Lumme.
Det betyder dock inte att man inte kan diskutera även svåra frågor.
Ämnen som är välbekanta för många markägare och som ofta kan leda till häftiga diskussioner i sociala medier är exempelvis kalhyggen och utdikning.
– Många har starka åsikter och mantran kring dem, funderar Lumme.
Han anser att markägaren har möjlighet att vara en del av lösningen i sociala medier.
– I en diskussion lönar det sig att fråga minst lika mycket som man berättar. Man ska heller aldrig utgå från antaganden. Det är framför allt de här två sakerna som leder till missförstånd. En respektfull ton är viktig. Man bör alltid åtminstone försöka skapa en dialog och kontakt med den andra personen om man märker att hen på något sätt är intresserad av att få veta mer eller är öppen för diskussion. Den som håller sig saklig vinner alltid.
Ibland är det också bäst att ge upp.
– Kommentarer som är fullständigt osakliga är det bäst att helt enkelt ignorera. Det kräver tålamod och även en del övning, konstaterar Lumme.
På det hela taget lönar det sig att försöka vara sig själv i sociala medier.
– Kanske lite kontraintuitivt kan det ibland löna sig att visa sig sårbar i sociala medier. En markägare kan till exempel berätta mycket konkret om sin egen vardag. Hur ser livet och vardagen ut på den egna gården, och vilka slags arbeten ingår i den?