Jordägarnas förbunds mål är ett Finland där äganderätten respekteras, där markägaren inte hamnar bära kostnaderna för de samhälleliga målen och där ansvarsfullt ägande är lönsamt.
Vi behöver politik som grundar sig i följande principer:
- Egendomsrätten i skick
Privat markägande är en grundläggande rättighet.
Finlands tillväxt, försörjningsberedskap och den gröna omställningen bygger på en stark egendomsrätt. Markägaren ska ha en verklig möjlighet att använda, utveckla och överlåta sin egendom vidare. Jordägarnas förbund kräver en politik som stärker ägarens ställning, minskar på administrativ osäkerhet och gör ansvarsfullt ägande lönsamt.
Grundlagens 15 § är ingen undantagsregel.
Våra mål:
- Uppdatera inlösningslagens processer.
Inlösen är ett undantag till egendomsskyddet. Därför bör inlösningslagstiftningen säkra åt markägaren en fullständig och rättidig kompensation som verkligen ersätter skadorna. Processerna bör stödja den vars grundläggande rättigheter kränks, inte den som kränker dem.
2. Inga nya skydds- eller bruksbegränsningar utan
-
- markägarens medgivande eller
- fullskalig ersättning
- Ett kategoriskt ”nej” till markanvändningens ändringsavgift.
- Markägaren som partner i miljö- och naturpolitiken
Naturen skyddas bäst tillsammans med markägaren. Miljö- och naturarbetet framskrider inte med förbud, utan med incitament och kompetens.
Skogsägaren är en avgörande aktör då man förverkligar kolsänkor, mångfald och ett hållbart skogsbruk.
Våra mål:
- Obligatoriska skyddsmetoder ersätts med frivilliga och marknadsmässiga modeller.
- METSO-, Helmi- och naturvärdemarknadens
- långsiktiga finansiering
- skattemässiga tydlighet
- Inget grått skydd genom detaljplanering eller inflytande av myndigheter.
- Allt skydd, så som tyst skydd och skydd baserat på skogslagen, bör beaktas i statistiken.
- Markägaren har rätt att dra nytta av de ekosystemtjänster hen själv producerar: Den stödbelagda äganderätten till koldioxid som binds av skogar och åkrar bör återgå till markägaren.
- Skogsavdraget bör komma att gälla ekosystemtjänsterna.
- Använda METSO:s beskattningsmodeller även för privata naturvärdemarknader.
- Utveckla alternativ för totalskyddet, där mänsklig verksamhet i samarbete med naturen är tillåtet.
- Markägarens rättigheter bör beaktas i restaureringsåtgärder.
- En rättvis detaljplanering och markpolitik
Detaljplanering är inte en inlösenmetod.
Våra mål:
- Produktion av förnybar energi får inte kväva markanvändningen med överreglering.
- Markägarens ställning bör stärkas:
- i general- och detaljplaner
- i fall av grått skydd
- Inga nya förpliktelser utan konsekvensbedömningar och kompensationer till markägarna!
- Marken ska användas till det ändamål för vilket man löst in det.
- De skador som orsakats av planering av infrastrukturprojekt bör ersättas.
- Allemansrätten bör uppdateras
Allemansrätten ger inte rätten att använda andras egendom till näringsverksamhet.
Allemansrätten är en värdefull del av den finländska rättskulturen, men dess gränser bör vara tydliga. Rätten får inte bli en grund till yrkesmässig, kommersiell eller annan verksamhet som orsakar skada åt markägaren utan tillstånd eller ersättning.
Våra mål:
Vi preciserar allemansrättens gränser:
- Tydligt särskilja privat rekreationsbruk, organiserad verksamhet och kommersiell verksamhet.
- Stärka markägarens rätt att förbjuda eller tillåta kommersiellt bruk på de egna markerna.
- Effektivera ingripandet i nedskräpning, terrängskador, olovliga konstruktioner och störande beteende.
- Renskötsel hör inte till allemansrätten.
- Kulturarvet är en gemensam sak
Om samhället vill värna om byggarvet, bör det också bära en del av kostnaderna för bevarandet.
Byggarvet är en viktig del av den finländska kulturmiljön, lokalhistoria och landsbygdens livskraft. Ansvaret för bevarandet av värdefulla byggnader faller alltför ofta på den enskilda ägaren, även om skyddandets fördel sträcker sig till hela samhället. Att värna om byggarvet kräver en rättvis balans mellan skydd, användning och ägarens rättigheter.
Våra mål:
- Trygga ägaren rätten till kompensation om skydd eller annat myndighetsbeslut avsevärt begränsar byggnadens användning, reparation eller utveckling.
- Öka understöd, skatteincitament och finansieringslösningar för underhåll och reparation.
- Förenkla tillståndsförfaranden då när målet är att bevara, renovera eller hålla huset användbart.
- Försäkra att skyddsbesluten baserar sig på aktuell information, dialog och hörande av ägaren.
- Främja principen enligt vilken byggarvet skyddas primärt genom användning, inte genom att lämna byggnader tomma eller reparationsodugliga.
- Undvika situationer där skyddet i praktiken leder till ägarens oskäliga ekonomiska ansvar, utan att samhället deltar i kostnaderna.
- Betydligt lätta på fastighetsskatten för skyddade byggnader.
- Naturinformation
Gör naturinformationen tillgänglig för markägaren!
Naturinformationen får inte undanhållas markägaren. Naturinformationens kvalitet, tidsenlighet och rätt användning är nödvändiga både för naturskyddet och markägarens rättskydd. Beslut gällande markägaren får inte grundas på bristfällig, föråldrad eller ogranskad information.
Tillgänglig naturinformation möjliggör naturvärdemarknaden.
Våra mål:
- Säkra åt markägaren rätten att få information om naturobservationer och dessas inverkningar som rör dennes marker.
- Säkra att den naturinformation som används i beslutsfattningen som berör markägaren är korrekt, tidsenlig, transparent och verifierbar.
- Stifta förfaranden med vilka felaktig, föråldrad eller för allmängiltig naturinformation kan korrigeras snabbt.
- Tydligt särskilja inventeringsinformation, uppskattning, modellering och rättsligt bindande information.
- Se till att utnyttjande av nya naturstoff inte leder till faktisk bruksbegränsning utan rättsliga grunder och ersättningar.
- Förbättra samarbetet mellan myndigheterna, markägarna och sakkunniga vad gäller insamling och tolkning av naturinformation.
- Ingen landsbygd utan markägare
En levande landsbygd behöver ägare!
Markägande, -användning och -skötsel bör ses som ett socialt värde.
Våra mål:
För lantbruk och skogshemman behövs:
- Underlättande av generationsskifte.
- Längre betalningstider för arvsskatt.
- Den räntefria betalningstiden på arvsskatten bör förlängas från fem månader till fem år.
- Avsluta dödsbon inom tre år.
Långvariga dödsbon försvårar aktiv användning av, investering i och generationsskiften av skogar, åkrar och annan egendom. Dödsbon som förblivit oskiftade i långa tider urholkar beslutsfattningen, skapar stridigheter och passiverar skötseln av egendomen.
Tilläggsinformation: Kimmo Collander, verksamhetsledare, kimmo.collander@maanomistajainliitto.fi, 050 431 4982
