18.02.26
Skogslagens 10 c §: Om begränsning av skogens skötsel och användning för att beakta fågelbeståndet
Jordägarnas förbund anser att lagpropositionerna är en väsentlig förändring jämfört med det tidigare, men ändringarna är nödvändiga för att kunna följa Fågeldirektivet. Jordägarnas förbund är tacksamt över ärendets snabba beredning. Vi betonar att det är ytterst viktigt vad gäller skogsägarens rättsskydd och egendomsskydd att de ändringar som görs i lagstiftningen är tydligt fastställda, vilket ger större tydlighet till planeringen och verkställandet av skogsbrukets åtgärder. Beaktande av fågelbeståndet bör regleras tydligt genom Skogslagen, som övervakas av Skogscentralen.
De i propositionen föreslagna avverkningsförbuden under häckningstiden är motiverade på de i propositionen avgränsade områdena, men det är klart att förslagen som nämnts i 10 c § orsakar krav på ytterligare styrkande handlingar, vilket i sin tur ökar på kostnaderna. Jordägarnas förbund föreslår att det i 10 c §, moment 2, läggs till en tydlig begränsning enligt vilken det begränsade området specifikt ska vara en frodig lövträdsbetonad skog – inte alternativt frodig eller lövträdsbetonad. För tydlighetens skull ska en minimiareal fastställas för alla begränsade områden och denna areal föreslår Jordägarnas förbund att vara 0,5 hektar. På de begränsade områdena bör man bibehålla möjligheten att transportera virke genom området till lagringsstället längs det befintliga hjulspåret så att det vid behov kan avlägsnas träd från hjulspåret.
Jordägarnas förbund kräver att bedömningsskyldigheten av fågelbeståndet samt genomförandet av de förebyggande åtgärderna begränsas till att tydligt gälla endast den häckningstid och avverkning som nämns i propositionen. Som det konstaterats i propositionen är de skador på fågelbeståndet som orsakats av andra skogsbruksåtgärder, som t.ex. plantskogsvården, väldigt små, och det bör beaktas att de ikraftvarande rekommendationerna redan nu medför begränsningar på att spara de nuvarande fågelboen. Propositionen i sin nuvarande form skapar risken att t.ex. lövträdsrika plantskogar kunde tolkas att omfattas av förbudet, vilket är ohållbart vad gäller såväl god skogsvård som ändamålsenlighet. Av dessa skäl är det inte motiverat att utvidga aktörens utredningsplikt utanför de begränsningstider som framförts i propositionen eller till andra åtgärder än avverkning.
Lagstiftningen behöver ett tillägg med tydliga instruktioner för hur man genomför förebyggande åtgärder under avverkning vid häckningstider, så att de lagliga förpliktelserna kan genomföras i praktiken. Det nuvarande paragrafutkastet är ändå ganska vagt, och Jordägarnas förbund anser att det vore bra att precisera definitionerna så att aktörerna skulle ha en klar uppfattning om lämpliga förfaranden. Förbundet anser att åtgärderna ska grunda sig i geografiska och myndigheters datamaterial, och aktörerna ska inte krävas på utredningar eller förfaranden som inte förverkligas på basen av dessa datamaterial.
Risken med propositionen är den att aktörerna beskylls för otillräckliga åtgärder eller att de undviker vissa områden på grund av oklarheter. Jordägarna kan inte välja sina ståndorter, och dessutom kan propositionen bestraffa för upprätthållande av områden med riklig mångfald, ifall området råkar ha ett större fågelbestånd. Som det konstateras i propositionen anser grundlagsutskottet att begränsningen bör vara nödvändig för att målsättningen ska uppnås, ifall nyttjanderätten begränsas – på basen av konsekvensanalysen är de förstörda boens andel relativt liten vid avverkningar jämfört med effekter från annan mänsklig verksamhet. Dessa saker bör tas i beaktan vid beredning av kommande bestämmelser.
Propositionen nämner beaktande av utrotningshotade och fåtaliga arter, men det framgår inte vilka arter det är fråga om. En del av de utrotningshotade arterna omfattas fortfarande av sensitiv artinformation som jordägarna inte har tillgång till. I samband med detta anser Jordägarnas förbund att det är nödvändigt att denna information görs tillgänglig för jordägarna. Förutom artinformationen görs tillgänglig är det ytterst viktigt att observationerna verifieras via myndighetsprocesser för att undvika försåtlig störning av jordägarens nyttjanderätt till sin privata egendom, t.ex. genom att avbryta avverkning av skog. Aktören beaktar boen på ett ändamålsenligt sätt.
Jordägarnas förbund anser att det i 10 c §, moment 5 stiftade bemyndigandet att utfärda förordningar endast kan godkännas på vissa ramvillkor. Till momentet bör det specifikt tilläggas en begränsning om att det genom förordningen inte går att tillföra nya förpliktelser på aktörerna, utan endast specificera redan antagna åtgärder.
Skogslagens 14 §: Anmälan om användning av skog
Jordägarnas förbund anser att den anmälan om avverkningstidpunkt som inkluderats i anmälan om användning av skog inte är ändamålsenlig eftersom den inte har någon inverkan på genomförandet, medför inget mervärde samt ökar aktörernas administrativa arbete och kostnader. Enligt förbundet skulle en mer fungerande lösning vara att Skogscentralen skickade en påminnelse åt den som gjort en anmälan om användning av skog, där det skulle framkomma begränsningar gällande häckningstider och därtill hörande instruktioner. Verkställandet av de föreslagna ändringarna kräver att de nödvändiga strukturerna går att identifiera ur öppna skogsdata, vilket i sin tur skulle kräva ändringar i den nuvarande skogsdatastandarden. Uppskattningsvis skulle en sådan ändring tidigast vara möjlig i början av 2027, vilket kan medföra utmaningar. Ur en praktisk synvinkel är det viktigt att behandlingstiderna för anmälan om användning av skog inte förlängs på grund av ändringarna.
Skogslagens 18 §: Skogsbrott och skogsförseelse
Jordägarnas förbund anser att de straffrättsliga påföljderna är rimliga ifall det utan tvekan går att fastslå att det är fråga om uppsåtligt förstörande av bon. Jordägarnas förbund kräver att regleringen om förstörandet av rötträd, och framför allt liggande rötträd, ska specificeras i lagen. I praktiken går det inte alltid att undvika skador på liggande rötträd under avverkningar, även om de inte avsiktligen skulle tas bort. Förbundet föreslår att förbudet därför endast skulle gälla fällandet av stående och insamling av liggande rötträd, men inte överkörning av liggande rötträd, vilket i många fall är oundvikligt.
Naturvårdslagens 70 §: Fridlysning av djurarter
Jordägarnas förbund anser det viktigt att skogsärenden regleras i skogslagen så att helheten förblir tydlig och konsekvent. Jordägarnas förbund understöder hänvisningen till skogslagen, då skogscentralen centralt sköter övervakningen av verksamheten.
Naturvårdslagens 82 §: Allmänt undantag från vissa fridlysningsbestämmelser
Jordägarnas förbund anser att den föreslagna ändringen i 82 § är motiverad, eftersom den tydliggör att störningar som uppkommer under vanligt jord- och skogsbruk är kortvariga och inte uppsåtliga och kan därför inte likställas med sådan störning som skulle kunna äventyra fågelarternas häckning.
Propositionens verkningar
Propositionens verkningar har beskrivits utförligt, men de möjliga ekonomiska följderna på skogsägarna har inte fullständigt identifierats. Exempelvis områden som lämpar sig för sommaravverkning har oftast betydligt högre virkesinkomster än de som lämpar sig för vinteravverkning, och som ett resultat av lagändringen skulle en del av dessa områden oundvikligen flyttas över till vintertid, vilket kan minska på skogsägarens inkomster.
Jordägarnas förbund vill föra fram det perspektiv som nämnts i konsekvensanalysen, enligt vilken uppskattningsvis 10 miljoner fåglar årligen dör i dödskrockar och därtill 2–3 miljoner individer dör till följd av tamkatter. I förhållande till de uppskattade hundratusen fågelbon som går förlorade till följd av avverkningar, verkar propositionen som ett ineffektivt sätt att förbättra fågelbeståndets situation.
Övriga anmärkningar
Förpliktelserna skulle inte som sådana begränsas endast till avverkningar, utan skulle även omfatta annan skogsskötsel. Jordägarnas förbund föreslår att övrig skogsskötsel exkluderas från lagstiftningen, eftersom de inte hotar arternas häckning, men de kan märkbart försvåra skogsskötsel som genomförs under försommaren.
Jordägarnas förbund betonar vikten av att säkra avverkningen året runt då man färdigställer propositionen. Avverkning året runt stöder entreprenörernas sysselsättning, branschens dragningskraft, kontinuiteten för skogsföretagens verksamhet och skogsindustrins råvaruförsörjning, och är på så sätt en central förutsättning för skogssektorns fortsatta verksamhet.
