31.07.25
Jordägarnas förbund understöder nya stödformer för att trygga naturvård och mångfald samt prövande av olika alternativ. Resultatbaserade stödformer kan ses som ett steg i att utveckla naturvärdesmarknaden.
Vi anser att enkla stödformer och prioritering av finansiering är de viktigaste uppgifterna gällande skogsvården. Risken med propositionen är att den administrativa bördan växer både för förvaltningen och skogsägarna.
Förbundet oroar sig också för att endast ett av de tre föreslagna försöken lämpar sig för norra Finland: att öka antalet lövträd lyckas inte i norr på grund av naturförhållandena, och skyddsområdenas testlandskap ligger i södra Finland.
I norr finns stora skogsägare – bland annat samfällighetsskogar – som har administrativ kapacitet och kunnande att också i större skala delta i pilotprojekten.
Det är sannolikt att för en del av skogsägarna kommer maximisumman på 300 000 euro för stöd av mindre betydelse att uppnås redan innan pilotprojektens stöd av mindre betydelse. Detta kan begränsa framför allt stora skogsägares vilja att delta i försöken.
Det finns betydande risker kopplade till verkställandet av propositionen, åtminstone vad gäller byggandet av skogscentralens informationssystem, speciellt då pilotprojektet planerats som ett väldigt kortfristigt projekt.
Vård av plantbestånd och ungskog (13 §)
Jordägarnas förbund anser stödet vara problematiskt för norra Finlands del där det på grund av naturförhållandena knappt alls växer lövträd i plantbeståndet eller ungskogar.
Förbundet föreslår att målsättningen för lövskogsandelen i norra Finland skulle vara minst 25 procent av det odlade trädbeståndets stamantal på frisk eller lundartad mo eller på motsvarande torvmark. På torr eller karg mo, eller motsvarande torvmark, skulle lövskogsandelen vara minst 10 procent av det odlade trädbeståndets stamantal.
Ur skogsbrukets synvinkel är stödet inte motiverande. Precis som det konstateras i lagmotiveringen har Naturresursinstitutet beräknat en inkomstförlust i förhållande till nettokapaciteten på högst 1 200 euro och minst 40 euro om man på området upprätthåller 20 eller 30 procent lövträdsblandning under hela skogsbeståndets växtföljd.
Lämnande av skyddsområden (23 b §)
Enligt Aleco Oy:s undersökning om flodpärlmusslans nuläge i Finland (Jokihelmisimpukan nykytila ja lajin suojelemiseksi tarvittavat toimet Suomessa, Panu Oulasvirta, 2020) förekommer det inga flodpärlmusslor i Egentliga Finland i motsats till vad lagmotiveringen påstår.
Därför borde man till försökslandskapen lägga till en representant från norra Finland för att även få med vattendrag med flodpärlmusslor.
Mätning av det resultatbaserade är lätt eftersom det är fråga om passivt skydd utan åtgärder, då ersättningen kan beräknas enligt förlorade intäkter från virkesförsäljning. Detta är också en svag punkt: skogsägaren får ingen egentlig nytta för sitt jobb och för den tillväxt av därpå följande trädbestånd eller annan skogsbruksbaserad nytta.
Restaurering av myrar (23 c §)
Som villkor för beviljande av stöd föreslås att det på den restaurerade myren finns en i bilaga 1 av Förordningen om restaurering av myrar nämnd naturtyp som inte är i gott skick.
Jordägaren vet inte om ifrågavarande naturtyp finns på hens marker, eftersom inga geografiska data finns att få.
För pilotprojektet behövs en tydlig definition på basen av vilken det är möjligt att identifiera platser som fyller stödvillkoren.
Jordägarnas förbund utvärderar propositionens verkningar:
Propositionerna hämtar knappt någon nytta för de norra skogsägarna. På grund av detta uteblir värdefull information om nya verksamhetsmodeller och exempelvis utvecklingen av ersättningar för skyddsområden gällande vattendrag med flodpärlmusslor faller utanför propositionens omfattning.
Stödbeloppet för vård av plantbestånd och ungskog (8 §)
Stödbeloppet uppmuntrar inte till att ändra på verksamhetsmodeller för vård av plantbestånd och ungskog. Det föreslagna tillägget på 20 euro är försvinnande litet i jämförelse med den ökade administrativa bördan.
Ur skogsbrukets synvinkel är stödet inte motiverande. Precis som det konstateras i lagmotiveringen har Naturresursinstitutet beräknat en inkomstförlust i förhållande till nettokapaciteten på högst 1 200 euro och minst 40 euro om man på området upprätthåller 20 eller 30 procent lövträdsblandning under hela skogsbeståndets växtföljd.
Pilotprojektet för denna arbetsuppgift varar endast ett år. Detta är alldeles för kort tid både för förvaltningen och skogsägarna.
Det nuvarande stödet föreslås sänkas från 200 euro till 180 euro, och på basen av mängden lövträd skulle det dessutom betalas ut ett tillägg på 20 euro, då stödet inalles skulle motsvara det nuvarande stödet på 200 euro för vård av plantbestånd och ungskog.
Propositionen straffar de skogsägare som på grund av ståndorten eller utgångsläget inte har möjlighet till en större lövträdsandel.
Uppgifter som ska anges i ansökningen (2 §, 3 §, 4 §, 5 §, 6 §)
I bidragsansökan skulle man ange de i bilaga 1 av Förordningen om restaurering av natur nämnda naturtyperna och deras skick. Det finns inte tillräckliga grunder för att definiera naturtyper och deras skick, och dessa naturtypers placeringar är inte tillgängliga för jordägaren ur geografiska data. Då dessa data saknas är det svårt för jordägaren att ange platsens skick.
Plan för genomförande (7 §, 13 a §, 13 b §)
Kravet på en övervakningsplan över platsens restaurerings- och naturvårdsresultat och en plan för genomförande för myrens restaurering och lundens naturvård är onödig. Kravet har inte ens behandlats i lagmotiveringen.
